Beslutsprocessen

 

År 2011 ansökte Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) om att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Östhammars kommun. Denna ansökan måste godkännas av Sveriges regering innan SKB får börja bygga. Innan regeringen fattar sitt beslut granskas SKB:s ansökan av både Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och Mark- och miljödomstolen (MMD) vid Nacka tingsrätt.

 

Mark- och miljödomstolen prövar SKB:s ansökan enligt miljöbalken medan Strålsäkerhetsmyndigheten prövar ansökan enligt kärntekniklagen. Det innebär att de granskar om platsen och metoden som SKB valt uppfyller de lagkrav som finns.

 

För att få börja bygga anläggningarna för att slutförvara det använda kärnbränslet behöver ansökan gå igenom fem steg:

  • Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt prövar ansökan enligt miljöbalken och skriver ett yttrande till regeringen.
  • Strålsäkerhetsmyndigheten prövar ansökan enligt kärntekniklagen och skriver ett yttrande till regeringen.
  • Östhammars kommun ska ta ställning till om det kan tillåtas ett slutförvar för använt kärnbränsle i kommunen.
  • Oskarshamns kommun ska också ta ställning då inkapslingsanläggningen som ingår i slutförvarssystemet planeras ligga i anslutning till mellanlagret för använt kärnbränsle, CLAB.
  • Regeringen fattar ett slutligt beslut om tillstånd enligt kärntekniklagen och tillåtlighet enligt miljöbalken.

När SSM och MMD är klara lämnar de sina yttranden till regeringen. Regeringen behöver också säkerställa kommunernas inställning. Om SKB får ansökan godkänd av regeringen, som tar det avgörande beslutet, så får Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt i uppdrag att fastställa villkor för verksamheten. Detta sker genom en ny domstolsförhandling.

 

Får SKB tillstånd till slutförvaret är målet att börja bygga någon gång i början av 2020-talet och att det ska tas i drift ca tio år efter byggstart. I det fall SKB inte får tillstånd kan de behöva börja om från början med att hitta en lösning för avfallet.

Vetorätt och Vetoventil

Generellt i den här typen av etableringar har kommuner så kallad vetorätt. Både Östhammars och Oskarshamns kommuner har i den här frågan vetorätt enligt miljöbalken, därför behöver båda kommunernas inställning säkerställas av regeringen.

 

Veto-ventilen innebär att regeringen kan säga ja till att en verksamhet etablerar sig i en kommun trots att kommunfullmäktige i den aktuella kommunen sagt nej till den. För att regeringen ska kunna gå emot kommunens vilja måste det ur nationellt perspektiv vara synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd. Det får heller inte finnas någon annan lämpligare plats för verksamheten. Med lämplig plats menas den plats som är bäst för verksamheten ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv där den sociala acceptansen är som störst. Det innebär att en plats med något sämre tekniska och ekonomiska förutsättningar kan anses mer lämplig om den kommunens kommunfullmäktige är positivt inställd till verksamheten.

 

När, hur och för vilka typer av verksamheter regeringen får använda vetoventilen anges i miljöbalken. En av de verksamheter vetoventilen omfattar är slutförvaring av radioaktivt avfall. Det innebär att regeringen kan tillåta att det byggs ett slutförvar i Östhammars kommun även om kommunfullmäktige röstar nej, men bara om ingen annan plats kan anses mer lämplig.

Till toppen av sidan