Slutförvar i Forsmark

Bakgrund

I Sverige har vi haft kärnkraft i över 30 år och idag har vi 8 reaktorer i drift. En kärnkraftsrektor producerar ungefär 20 ton kärnbränsleavfall per år. Kärnbränsleavfall är väldigt radioaktivt och farligt för människor och miljö i minst 100.000 år. Idag lagras kärnbränsleavfallet tillfälligt i vattenbassänger i en anläggning långt ner under marken i Oskarshamn. Den anläggningen kallas CLAB. Av flera orsaker är detta dock inget permanent slutförvar av kärnavfallet, utan det måste tillslut flyttas till ett speciellt slutförvar som inte kräver övervakning eller aktiv kylning.

Finansiering och ansvar

Enligt svensk lag ligger ansvaret för avfallshanteringen på kärnkraftsbolagen. För varje kWh elektricitet som kärnkraftverken producerar går en liten avgift till en speciell fond, Kärnavfallsfonden, som administreras av staten. Detta innebär att alla som nyttjar kärnkraftsel även betalar för avfallshanteringen.

Den föreslagna lösningen

Efter många års forskning har Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) föreslagit en metod för att lägga ett slutförvar långt nere i berggrunden. Först måste dock kärnbränslet kylas i 40 år i vattenbassänger i CLAB för att värme och radioaktivitet ska avta till lägre nivåer. Sedan föreslås det att kärnbränslet placeras i kopparkapslar med innanmäte av järn. Dessa kapslar placeras 500 meter ner i berget med en buffert av bentonitlera. Leran sväller då den suger upp vatten och ska då skydda mot läckage.

Forsmark bedömdes vara den mest lämpliga platsen

Under många år har SKB genomfört platsundersökningar på olika platser i Sverige för att hitta den plats med bäst förutsättningar för ett slutförvar. De hade år 2002 skalat ner antalet platser till Östhammars kommun och Oskarshamns kommun. I juni 2009 annonserade SKB att Forsmark var den säkraste platsen, till stor del på grund av en berggrund som uppfyllde den föreslagna metoden.

Beslutsprocessen

Den 16 mars 2011 ansökte Svenskt kärnbränsleavfall AB (SKB) om tillstånd att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark, i Östhammars kommun. Ansökan lämnades vidare till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och Mark- och miljödomstolen (MMD) i Stockholm. Dessa instanser går igenom materialet och ger sina yttranden till regeringen som sen tar beslut.

 

Myndigheterna har gått igenom materialet och lämnade den 23 januari 2018 sedan sina yttranden till regeringen som i sin tur ska besluta om tillstånd ska ges för uppförande och drift av en sådan anläggning. Strålsäkerhetsmyndigheten tittar på ansökan enligt Kärntekniklagen medan Mark- och miljödomstolen utgår från Miljöbalken. SSM sa ja medan MMD saknade en del underlag för att kunna säga ja, bland annat gällande kopparkapselns långsiktiga säkerhet. Nu är det upp till regeringen att ta ärendet vidare.

 

Arbetet att gå igenom ansökan inkluderar att myndigheterna rådfrågar andra myndigheter, experter och organisationer. Hela processen väntas ta flera år.

Ett viktigt beslut

Östhammars kommun har en så kallad vetorätt, vilket innebär att kommunen måste godkänna att verksamheten får förläggas där. Det är kommunfullmäktige som tar detta beslut. Regeringen kan dock med en så kallad vetoventil ändå välja att tillstyrka ansökan om de anser att inga lämpliga alternativ finns och att det är av betydande riksintresse.

Om kärnbränsleavfall

Kärnbränsle börjar oftast som uran och används i kärnreaktorer där uranets atomer delas i en fission reaktion som producerar stora mängder värme. Energin från värmen används för att koka vatten som skapar ånga som driver turbiner som skapar elektricitet. Efter en tid behöver bränslet bytas och kallas därefter för kärnbränsleavfall. Vanligtvis byts 20-25% av den totala mängden varje år. Avfallet är starkt radioaktivt och väldigt farligt. Det behöver hållas isolerat från människa och miljö i 100.000 år tills radioaktiviteten avtagit så mycket att det är i nivå med materialet som inledningsvis tagits upp för att skapa bränslet.

Om joniserande strålning

Joniserande strålning finns naturligt i vår vardag och kallas bakgrundsstrålning. Bakgrundsstrålning kommer från våra kroppar, från rymden och marken. Bakgrundsstrålning uppgår till ungefär 1mSv (millisievert) per år. Jämförelsevis möter varje människa ungefär 2mSv per år från sjukhusundersökningar, industrier och vanliga hus.

 

Joniserande strålning har så mycket energi att det kan ändra celler i våra kroppar och förstöra DNA. Normalt reparerar cellerna sig själva men det kan leda till en utveckling av cancer. En person som exponeras för en dos av 20mSv per år har en ökad risk med 0,1% per år att utveckla cancer, även om det kan ta flera år. Vid en väldigt hög dos (över 1Sv) kan en stor mängd celler förstöras och akut strålsjuka uppstår. Med doser över 5 Sv är det osannolikt att man överlever.

Om Östhammars kommun

Östhammars kommun är en kommun nära Östersjön. Den största tätorten i kommunen heter Östhammar och ligger 70km från Uppsala och 120km från Stockholm. Kommunen ligger inom Uppsala län och har lite mer än 22.000 invånare. De sex största tätorterna heter Alunda, Gimo, Hargshamn, Österbybruk, Östhammar och Öregrund.

 

Östhammars kommun ligger i Roslagen med magnifika omgivningar med havet näst intill. Vi har en kustlinje på 4000km och har runt 1000 öar med mer än 5000 semesterbostäder inom kommunen. I kommunen finns en stark historia med fina vallonbruk. 2000 företag skapar utveckling för medborgarna och det medför även att kommunen växer hela tiden.

 

I Östhammars kommun hittar man Forsmark, där ett kärnkraftverk ligger. I närheten av kraftverket ligger även ett slutförvar för låg- och medelaktivt radioaktivt avfall. Detta slutförvar kallas SFR.

 

Kommunen har aktivt arbetat med frågan om ett slutförvar för använt kärnbränsle sedan 1995 då SKB först startade sina undersökningar inför sitt val av plats för ett eventuellt slutförvar.

Till toppen av sidan